LEA och LUP är två begrepp som bygdeutvecklare bör känna till. LEA står för lokalekonomisk analys, och LUP för lokal utvecklingsplan. Åsarna är en av flera bygder som har fått bidrag för att skapa en lokal utvecklingsplan.
Byborna har identifierat fyra fokusområden utifrån Bergs kommuns tillväxtprogram. ”Vårt skyltfönster – genomfarten E45:an, ”En arena för ALLA – hållbara spår & leder”, ”Bo fjällnära i Åsarna” och ”Vårt varumärke – Åsarna”.
– Det svåra är att få med sig alla och få dem att tycka till – det gör sig inte själv, även om digitala lösningar gör det enklare för fler att hänga på, säger Ketty Engrund.
Ketty bor i Åsarna och är aktiv inom Åsarna Utveckling, en ekonomisk förening som äger projektet.
– Vi har ett behov av att samordna oss, organisatorisk och digitalt. Detta gör vi genom att skapa en struktur och förhoppningsvis kan vi få till en bruttolista över vad som ska göras, när det ska göras, vem som ska göra det och hur det kan finansieras. Jag hoppas att så många som möjligt vill bidra med kunskap, idéer och engagemang, säger Ketty.
Ketty presenterade bygdens arbete vid ett webbinarium som Leader Sjö, Skog och Fjäll arrangerade. Inom Leader Sjö, Skog och Fjäll som omfattar kommunerna Härjedalen, Berg, Östersund, Krokom och Åre går det att söka småstöd på upp till 40 000 kronor, och det har Åsarna fått. Även Undersåker-Södra Årefjällen, Kallbygderna och Västra Storsjöbygden har fått stöd.
– Vi hoppas att det blir fler byplaner i området, säger Catarina Nordin Thorpe som är verksamhetsledare.
Bitte Nilsson är handläggare för småstöd.
– Ett småstöd kan pågå max 6 månader från start till redovisning. Det går att söka nu, så långt pengarna räcker, och göra arbetet under våren, säger Bitte.
I seminariet deltog även Pelle Persson vid Coompanion för att berätta om Lokalekonomisk analys, LEA. Han tycker att Åsarna har arbetat exemplariskt.
– LEA är ett sätt att kartlägga ett områdes resurser. SCB har tagit från ett statistikpaket som kostar cirka 6000 kronor och kan vara en del i beskrivningen av området. Man gör det för att enas om vad som är mest angeläget för områdets utveckling. Det är både ett material och en metodik, förklarar Pelle.
Arbetet sker i fem steg, som börjar med att komma överens om vilket geografiskt område man arbetar med. 300 invånare ses som en nedre gräns.
– Statistiken visar bland annat köpkraft och handelsbalans. Då kan man exempelvis upptäcka att det finns underlag för en frisör i bygden. På friametoder.se finns material att ladda hem gratis. Två saker är viktiga i lokalt utvecklingsarbete: att ha bra material utgå från och att se till att ha legitimitet genom bred uppslutning, så att man verkligen är säker på att det här är vad människorna i området tycker. Det krävs ansträngningar för att nå personer som inte går på möten, och hitta andra sätt få deras åsikter, säger Pelle.
KARIN JOHANSSON