5 frågor om Svensk Vindkraft

Kartbilden är en illustration av vindkraftens utbyggnad. Vill du veta mer finns information på vbk.lansstyrelsen.se ILLUSTRATÖR: ERIKA ERIKSSON

För att reda ut frågan om vindkraftens fortsatta utveckling har vi träffat Per Olofsson som är ordförande i Svensk Vindkraftförening vilka företräder ca 650 medlemmar med ett gemensamt mål att verka för en effektiv och långsiktigt lönsam vindkraft i Sverige. De har sin grund i över 30 års utbyggnad av vindkraft i Sverige.

Per beskriver att han i sin roll som ordförande ofta får frågor i stil med ”Varför ska vi ha vindkraft?”, ”Behövs verkligen mer elproduktion här? – Vi har ju redan så mycket”. För att förstå varför, så behöver man också förstå hela sammanhanget av en global ekonomi och en europeisk elmarknad – som Sverige är en del av.  Nu ger vi honom chansen att ge oss en del av dessa svar.

1 Beskriv varför vi behöver mer Vindkraft?

Svenska företag exporterar en stor del av sin produktion tack vara en global ekonomi och är därmed beroende av konkurrenskraftiga villkor. I Sverige har vi en stor fördel att el går att producera förhållandevis billigt och våra elnät är bland världens stabilaste med få avbrott. Tack vare en kraftig utbyggnad av vindkraft kan vi därför vara med och konkurrera om framtidens hållbara industriproduktion. Grönt stål är ett exempel, e-Metanol som båtbränsle är ett annat.  I det lokala perspektivet ger dessa företagsetableringar många nya arbetstillfällen, också i norra Sverige. Allt tack vare en snabb och effektiv utbyggnad av vindkraft.

2 Men vi har ju ett överskott av el – ”är det verkligen bra?”

Ja, för att det överskott av grön el som nu finns kan exporteras till övriga Europa, vilket innebär att fossila bränslen där kan fasas ut. Blickar vi sedan framåt är det troliga scenariot att det inte kommer finnas stora överskott i framtiden. I Energimyndighetens senaste rapport räknar de på scenarier där 350 TWh el kommer att behövas år 2050. 2022 producerades 170 TWh el, varav vindkraften 33 TWh. År 2025 räknar branschen med 53 TWh vindkraftsel. Sammantaget innebär detta att Sveriges elproduktion behöver fördubblas för att möta marknadens efterfrågan.

 3 Ger det några fördelar till oss lokalt?

Förutom arbetstillfällen och möjlighet att bo och verka på den ort man vill så finns det fler fördelar. Nya vägnät etableras och befintliga får en standardhöjning. Det skapar möjligheter för exempelvis friluftsliv, skogsskötsel och jakt. Elnäteten byggs ut och stärks med färre avbrott som följd. Bygdemedel eller bygdepeng är numera branschstandard för vindparker vilket skapar möjligheter till lokal utveckling.

Regeringens utredare har också tittat på vilka incitament som behövs för en fortsatt utbyggnad av vindkraft (SOU 2023:18). Ett förslag som branschen står bakom är att kommunerna bör få den fastighetsskatt vindkraften bidrar med. Det tycker jag är rättvist och skapar utveckling där vindkraft finns.

4 Men den som bor där det planeras för utbyggnad finns den någon uppsida för dem som är privatpersoner?

I utredningen finns många fler bra förslag och förhoppningen är att dessa skall leda till lagförslag som säkerställer att de som bor och verkar nära en vindkraftspark ska ges en rimlig kompensation. Förslagets tre viktigaste delar.

5 Men några nackdelar måste det väl finnas med vindkraftens utbyggnad annars skulle väl ingen klaga?

Vindkraften har en påverkan på dess omgivning, och det är precis det som Incitamentsutredningen försöker hitta rimliga avvägningar till att kompensera för. Ett exempel är den högintensiva hinderbelysning som används idag, den syns på långt håll och upplevs många gånger som störande. Tekniskt går det att låta vindparken styra belysningen utifrån behov med färre drifttimmar som följd, men det är idag ej lagmässigt tillåtet. Att anpassa regelverket kring hinderbelysning till internationell standard är därför en åtgärd som avsevärt kan minska störningar på omgivningen. Detta har vi också fört fram till incitamentsutredningen.

TEXT: CAMILLA OLSSON